Hoppa till innehåll

Cornelispriset är ett kulturstipendium som sedan 1988 delats ut årligen av Stiftelsen Cornelis Vreeswijks minne. Av Cornelis Vreeswijks testamente framgår att avkastningen av upphovsrättsintäkterna från hans verk ska delas ut i form av ett stipendium. Prissumman varierar beroende på Stiftelsens innestående kapital.

Utöver att dela ut Cornelispriset arbetar Stiftelsen löpande med att förvalta immateriella rättigheter samt hantera inkommande förfrågningar från musiker, teatrar och andra kulturarbetare som vill nyttja Cornelis verk. Det ingår även i uppdraget att förvalta Stiftelsens kapital.

Ordförande för Stiftelsen är idag advokaten Anton Strand, som tog över ordförandeskapet år 2021 efter Cornelis Vreeswijks tidigare advokat Anders Pethrus. Stiftelsen består, utöver ordföranden, av styrelseledamöterna Gunilla Brodrej (Expressen) och Rasmus Landström (Aftonbladet). Anders Pethrus finns kvar i Stiftelsen i rollen som styrelsesuppleant.

"Med Cornelispriset hedrar vi inte bara arvet efter en av Sveriges mest betydelsefulla musikaliska ikoner, Cornelis Vreeswijk, utan vi uppmärksammar också de artister och låtskrivare som fortsätter att berika vår musikkultur med sitt djup, sin ärlighet och sitt engagemang."

Anton Strand – ordförande i Stiftelsen Cornelis Vreeswijks minne

Mingel och middag från prisutdelningscermonin 2023
Cornelis Vreeswijk, Lilla paviljongen på Liseberg 1965

Så kom Cornelispriset till

Cornelispriset instiftades för att hedra minnet av Cornelis Vreeswijk, en av de mest betydelsefulla och älskade sångarna och låtskrivarna i svensk historia. Cornelis, känd för sin unika förmåga att blanda poesi och musik, blev en ikonisk figur i svenskt kulturliv med sitt djupa engagemang i sociala frågor och sin skarpa humor.

Initiativet till priset kom från SKAP, Sveriges kompositörer och textförfattare, som såg ett behov av att uppmärksamma och belöna artister och låtskrivare som delade Cornelis Vreeswijks anda och artistiska ideal. Det var en önskan att skapa en varaktig hyllning som skulle inspirera kommande generationer av musiker att utforska och uttrycka sig på sätt som speglar Cornelis konstnärliga integritet och samhällsengagemang.

Cornelispriset lanserades 2010, på årsdagen av Cornelis Vreeswijks födelse. Detta val av datum var symboliskt och visade på priset djupa förankring i Cornelis kulturella och musikaliska arv. Priset är tänkt att årligen belöna en artist, låtskrivare eller grupp som har gjort betydande bidrag till den svenska musikscenen, med ett särskilt fokus på områden där Cornelis var särskilt verksam – textförfattande, komposition och scenframträdande.

Från början har Cornelispriset varit mer än bara en utmärkelse; det har fungerat som en plattform för att lyfta fram och ge erkännande till kreativa talanger som vågar utmana, förnya och berika den svenska musikscenen. Genom priset hålls Cornelis Vreeswijks anda vid liv och hans kulturella betydelse fortsätter att inspirera och beröra nya generationer.

Regler

Reglerna för att ansöka om Cornelisstipendiet kan variera beroende på stipendiets specifika inriktning och syfte för det aktuella året. Generellt sett brukar sådana stipendier ha vissa grundläggande kriterier och regler som måste följas av de sökande. Här är några vanliga exempel på sådana kriterier:

  1. Artistskap eller verksamhetsområde: Stipendiet kan vara avsett för artister, musiker, låtskrivare eller andra kreativa yrkesverksamma som på något sätt arbetar inom eller bidrar till musikindustrin.

  2. Anslutning till Cornelis Vreeswijks anda: En viktig del av ansökan kan vara att sökanden ska visa hur deras arbete eller konstnärliga uttryck anknyter till Cornelis Vreeswijks musikaliska arv eller filosofi.

  3. Professionell nivå eller erfarenhet: Det kan finnas krav på en viss nivå av professionalism eller erfarenhet inom musikbranschen, även om vissa stipendier kan vara öppna för såväl etablerade som nya talanger.

  4. Specifika projekt eller syften: Stipendiet kan vara avsett för att stödja ett specifikt projekt, som till exempel inspelning av ett album, musikforskning, eller utbildningsändamål inom musik.

  5. Ansökningsprocess: Det kan krävas att sökanden fyller i ett ansökningsformulär, skickar in arbetsprover, och möjligen en projektbeskrivning eller en personlig redogörelse för hur stipendiet skulle användas.

  6. Tidsbegränsningar och deadlines: Det finns ofta specifika tidsramar och sista ansökningsdagar som måste följas.